olophsson

Allting är perfekt och otroligt bra, helt enkelt. Utan anledning är du fylld av fantastisk lycka och precis innan du vaknar händer något ännu trevligare som du antar är helt omöjligt. Precis, det var en dröm.
Tomheten man fylls av när man då vaknar och inser att allt är precis som förut och att det är samma fegis som stirrar tillbaka, om än lätt rödsprängd i ögonen och att han ser otroligt trött ut där i spegeln. I grund och botten handlar det om att jag är mycket bra på att tänka och fantisera, men ett riktigt ägg när det kommer till att verkligen göra nåt. Allting är så mycket lättare i tanken.

Hursomhaver... Idag var det friluftsdag. Tog skotern ner till sjön där Zetterlund hade ordnat med fyrkamp där jag fick såga ihjäl mig och skapa en hel del bekantskap med isborren. Vi vann förmodligen inte, men det gick inte så hemskt dåligt faktiskt. Åkte efter detta hem och tillagade nudlar.

Inför eftermiddagen åkte jag upp till skidstugan. Som bambi, fast på skidor stapplade jag ut i spåret med mina skidor från det goda 80-talet (okej, kanske lite nyare) och fick väl till någon sorts sexårings-åkteknik efter ett tag. Helt otroligt ensamt var det i spåret ända fram till ett vägskäl någonstans vid mitten på sträckan. Där stod jag velade mellan grönt och gult när diverse skrik och tjoande hördes i skogen. Ut i snödrivorna ramlar ett par unga damer och sedan var det åtminstone inte ensamt längre, trots att ingen av oss var speciellt pratglada överhuvudtaget.

Snart är det helg..